Historik Saxå Bruk

Järnhantering

Saxå Bruks historia går tillbaka till senmedeltiden, det finns belägg för järnhantering från 1540. I socknarna runt Saxå fanns under 1600- och 1700-talet ett 50-tal hyttor och nästan lika många hammare. Hytta är en gammal benämning på en masugn, d v s en schaktugn i vilken man framställer järn. Hyttan ägdes av flera delägare, hyttlag, som brukade den under en del av året då vattentillgången var god.

Träkol och malm fraktades i regel under vintern till hyttan, då isarna bar. Första steget i järnframställningen var att rosta malmen. Det gjordes från början i vedeldade rostgropar, men 1856 ersattes de av en rostugn. Rostning gjordes för att göra malmen mer porös och samtidigt sänktes dess svavelhalt. Den rostade malmen kunde sedan krossas till mindre stycken.

Järnet framställdes i masugnen genom att malm, träkol och kalk matades in genom "uppsättningsmålet" överst i ugnen. Förbränningsluft pressades in nedtill med hjälp av två blåsbälgar som drevs av ett vattenhjul. Under förbränningen av kolet reducerades malmen till flytande järn vilket sedan kunde tappas ur i formar och stelna till tackor. Malmens bergarter smälte och bildade en slagg som flöt ovanpå järnet och som tappades i fyrkantiga formar. Produkten kallades slaggsten, eller sinnersten, och användes som byggnadsmaterial. Slaggen kunde också stampas (krossas) och användas som isoleringsmaterial.

Det erhållna tackjärnet var sprött, men genom att sänka kolhalten kunde det omvandlas till smidbart järn. Processen kallas färskning. Den kunde göras i osmundugnar, men 1633 utvidgades Saxå med två färskningshärdar och hammare, s. k. tysksmide. Vid färskningen smältes tackjärnet i en oxiderande slagg. Vattenkraft användes för drivning av blåsbälgar och hammare. Produkten blev smitt stångstål. Huvuddelen av det smidda järnet exporterades.

I mitten på 1600-talet smiddes 300 skeppund, i dagens vikt 50 ton om året. Det gick åt 170 hektoliter träkol for att tillverka ett ton tackjärn och minst lika mycket till färskningen, totalt över 30 kubikmeter kol per ton smidbart järn. Det är den mängd kol som en mila på drygt 100 kubikmeter virke gav. I mitten av 1800-talet tillkom rostugnen och hyttan byggdes om till en stenmasugn. Ungefär samtidigt lades smidet ned.

Familjen Berggren

Det var vid sekelskiftet 1700/1800 som brukspatron Johan Olof Berggren uppförde herrgårdsbyggnaden på Saxå Bruk. Familjen hade funnits på plats sen innan folkbokföringens tid och tog sig namnet Berggren vid 1700-talets mitt.

Tidigt fick familjen gott anseende och gavs förtroendet att företräda trakten genom bondeståndet vid Sveriges Riksdag. Detta förtroende behölls från Gustav Wasas tid till ståndsriksdagens upphörande 1866. Därmed är familjen Värmlands äldsta och med kontinuitet företrädda familj vid Sveriges riksdag. En söt anekdot förtäljer om när den förste familjemedlemmen kom till platsen för den nuvarande herrgårdens placering. Denne person sjönk ner på en sten och njöt av den gudomliga utsikten över den långsträckta sjön Saxen och bestämde sig för att här skulle han bygga ett familjesäte. Saxå Sten förvaras i en nisch under herrgårdens trädgårdstrappa och minner om en 500-årig familjetradition.

Vid mitten av 1700-talet förvärvade Johan Olof Berggren 51 64-delar av hyttmarken och blev därmed Saxå Bruks förste patron, franskt ord för enägare. Under Berggrens tid blomstrade bygden såväl ekonomiskt som kulturellt och familjen kom att sätta stor prägel på den kringliggande bygden. Förutom det hus som idag benämns Saxå Herrgård, tidigare benämnd Norra Herrgården, fanns Södra Herrgården och Mellangården. Södra Herrgården flyttades till Hällefors 1918 och används än idag som brukshotell. Saxå Herrgård består idag av ett corps de logis med två flyglar, kapell, sädesmagasin, påfågelstall, smedja, kolhus, masugn samt Mellangården med magasin och smedja.

Kungligheter som gäster på Saxå Herrgård

Som kronprins gästade Gustaf III i början av september 1769 Saxå Herrgård i samband med sin Värmländska resa. Frukost intogs i syrenbersån med himlen slagen som valv däröver. Bordet smyckades med Saxå Sten och kröntes med Saxå kanna vilken skänkts av kronprinsens fader kung Adolf Fredrik till familjen Berggren som tack för all omtanke vid kungaparets besök på Loka Brunn sommaren 1761. Föremålet är en Kungsholmens glasskål med en knopp i form av en kunglig krona. Till denna skål lät familjen Berggren beställa ett magnifikt silverfodral fyllt med deviser som erinrade om kungaparets vistelse på Loka Brunn. Silverskålens skänklar pryds av herr och fru Berggrens fysionomier.

Under 30-talet gästade Gustav V Saxå Herrgård i samband med jakt.

I början av juni 1994 gästade kung Carl XVI Gustav och hans gemål drottning Silvia Saxå Herrgård i samband med invigningen av Måltidens Hus. Kungaparet intog middag i stora Rosa Salen i herrgårdens övervåning tillsammans med bland annat prinsessan Christina och hennes make Tord Magnusson. Kungaparet övernattade i Hornrummet i Södra Flygeln.

Litterära möten på Saxå Herrgård

I sin ungdom var nationalskalden Esaias Tegnér informator på Rämmens Herrgård några mil nordväst om Saxån för att skola bland annat sin blivande fru Anna Myhrman. Under denna tid gästade Tegnér familjen Berggren och intog middagar i den empiriskt inredda matsalen.

Johan Berggrens barnbarn, tillika guddotter, Anna Wallmo växte upp på Saxån då hennes mor tidigt gick bort från denna timeliga tillvaro. Anna Wallmo kom med tiden att bli en av de kraftfulla kvinnogestalter som inspirerade den sedermera ättlingen Selma Lagerlöf till romanfiguren Majorskan på Ekeby. Selma Lagerlöf kom genom familjeband att gästa Saxå under sina färder mellan Mårbacka och Stockholm. På Saxå Herrgård förvaras fortfarande Anna Wallmos recept på biskopskaka, en typ av sockerkaka.

Exotiska gäster på Saxå Herrgård

Det tyska rockbandet The Scorpions hade ett behov av några dagars vila och rekreation i samband med en av sina Sverige-turnéer och vilade då ut i Norra Flygeln på Saxå Herrgård. I samband med detta möte uppenbarade sig det legendariska gårdsspöket Daniel och satte outplånliga spår i rockbandets bild av Sverige.

Från brukspatron till aktiebolag till privatbostad

Efter den siste brukspatronen Johan Berggrens död splittrades ägandet av Saxå inom den Berggrenska släkten. Egendomen återförenades i början av 1900-talet av K.K. Karlsson, som ägde och drev Saxå Bruk fram till 1912. År 1916 köptes Saxå egendom av Hellefors Bruks AB som strax därefter lade ner järnhanteringen. Herrgårdsbyggnaden kom att fungera som sommarresidens, jakt- kräft- och annandagshus för bruksdisponenten Torsten Wigelius. Efter 1932 kom herrgården att användas som rekreation för tjänstemännen vid företaget.

Under 70-talet bedrevs pensionatsverksamhet varvid renoveringar gav den gamla herrgården ytskikt i sin tids material, plastfärg och nålfiltsmattor. Idag ägs markerna av Stora Enso, men arrenderas ut till Saxå Golfklubb som driver en 18-håls golfbana. Berggrens herrgårdsbyggnad med tillhörande mellangård, flyglar, kapell och lusthus köptes den första januari 1984 av Carl Jan Granqvist. Byggnaderna har sedan dess genomgått en försiktig renovering i syfte att återställa dem i det skick som rådde då Esaias Tegnér gästade brukspatron Berggren vid sekelskiftet 1700/1800-tal.

Historik om möbler och inventarier

I de nedre två Blå Salongerna finns en samling av alrots-möbler av mästarna kring Mälardalen. Möbler med alrotsfaner var vanligt förekommande i brukspatronsmiljöer vid den tid då Saxå Herrgård byggdes. Hörnbordet är signerat av Jacob Sjölin, mästare i Arboga. Rokoko-byrån i alrot-, alm- och päronfaner har återkommit till huset efter en utflykt på hundra år. Denna ärvdes till den Yngströmska grenen på det Berggrenska familjeträdet. Dottern Berggren gifte sig med Carl Johan Yngström, bland annat herre till Villingsberg, Ölsboda och Saxå egendomar. Hans son direktör Lars Yngström ärvde byrån och placerade den på Nolhaga Gård i Hinsnoret utanför Falun. 1946 ärvdes den av sonen, juristen och byrådirektören Nils Yngström i Stockholm. Efter dennes död 2002 återkom byrån till Saxån och finns tror vi nu på sin ursprungliga plats i huset. I salongen finns ett konsolbord med en skiva av det exklusiva materialet Älvdalsporfyr, även det ett uppskattat inredningsmaterial i denna typ av herrgårdsmiljö. I övre Gula Fruntimmerssalongen finns en tavla i collage-teknik daterad 1806, tillverkad av döttrarna Berggren föreställande en jägare med gevär. Detta föremål återkom till Saxå tack vare barn till konstnären Anshelm Schultzberg.