Saxå Bruks historia går tillbaka till senmedeltiden, det finns belägg för järnhantering
från 1540. I socknarna runt Saxå fanns under 1600- och 1700-talet ett 50-tal hyttor
och nästan lika många hammare. Hytta är en gammal benämning på en masugn, d v s
en schaktugn i vilken man framställer järn. Hyttan ägdes av flera delägare, hyttlag,
som brukade ugnen under den del av året då vattentillgången var god.
Träkol och malm fraktades i regel under vintern till hyttan, då isarna bar. Första
steget i järnframställningen var att rosta malmen. Det gjordes från början i vedeldade
rostgropar, men 1856 ersattes de av en rostugn. Rostning gjordes för att göra malmen
mer porös och samtidigt sänktes dess svavelhalt. Den rostade malmen kunde sedan
krossas till mindre stycken.
Järnet framställdes i masugnen genom att malm, träkol och kalk matades in genom
"uppsättningsmålet" överst i ugnen. Förbränningsluft pressades in nedtill
med hjälp av två blåsbälgar som drevs av ett vattenhjul. Under förbränningen av
kolet reducerades malmen till flytande järn vilket sedan kunde tappas ur i formar
och stelna till tackor. Malmens bergarter smälte och bildade en slagg som flöt ovanpå
järnet och som tappades i fyrkantiga formar. Produkten kallades slaggsten, eller
sinnersten, och användes som byggnadsmaterial. Slaggen kunde också stampas (krossas)
och användas som isolering-eller fyllnadsmaterial.
Det erhållna tackjärnet var sprött, men genom att sänka kolhalten kunde det omvandlas
till smidbart järn. Processen kallas färskning. Den kunde göras i osmundugnar, men
1633 utvidgades Saxå med två färskningshärdar och hammare, s. k. tysksmide. Vid
färskningen smältes tackjärnet i en oxiderande slagg. Vattenkraft användes för drivning
av blåsbälgar och hammare. Produkten blev smitt stångstål. Huvuddelen av det smidda
järnet exporterades.
I mitten på 1600-talet smiddes 300 skeppund, i dagens vikt 50 ton, om året. Det
gick åt 170 hektoliter träkol for att tillverka ett ton tackjärn och minst lika
mycket till färskningen, totalt över 30 kubikmeter kol per ton smidbart järn. Det
är den mängd kol som en mila på drygt 100 kubikmeter virke gav. I mitten av 1800-talet
tillkom rostugnen och hyttan byggdes om till en stenmasugn. Ungefär samtidigt lades
smidet ned.
Från brukspatron till aktiebolag till privatbostad
Efter den siste brukspatronen Johan Berggrens död splittrades ägandet av Saxå inom
den Berggrenska släkten. Egendomen återförenades i början av 1900-talet av K.K.
Karlsson, som ägde och drev Saxå Bruk fram till 1912. År 1916 köptes egendomen av
Hellefors Bruk AB som strax därefter lade ner järnhanteringen. Brukets ordförande
och huvudägare var vid den tiden Oskar Falkman, som även var initiativtagare till
Boliden AB. Herrgårdsbyggnaden kom att fungera som sommarresidens, jakt- kräft-
och annandagshus för bruksdisponenten Torsten Wigelius. Efter 1932 kom herrgården
att användas som rekreation för tjänstemännen vid Hellefors Bruk och efter 1959
för Billeruds AB.
Under 70-talet bedrevs pensionatsverksamhet varvid renoveringar gav den gamla herrgården
ytskikt i sin tids material, plastfärg och nålfiltsmattor. Idag ägs det omkringliggande
landskapet av Carl-Jan Granqvist som arrenderar ut mark till Saxå Golfklubb, som
driver en 18-håls bana.
Berggrens herrgårdsbyggnad med tillhörande mellangård, flyglar, kapell och lusthus
köptes den 1 januari 1984 av Carl-Jan Granqvist, medan markerna med hyttruinen förvärvades
den 13 december 2010 av den samme. Byggnaderna har successivt genomgått en försiktig
renovering i syfte att återställa dem i det skick som rådde då Esaias Tegnér gästade
brukspatron Berggren vid sekelskiftet 1700-1800.
Familjen Berggrens historia på Saxån
Det var vid sekelskiftet 1700-1800 som brukspatron Johan Olof Berggren uppförde
herrgårdsbyggnaden på Saxå Bruk. Familjen hade funnits på plats före folkbokföringens
tid och tog sig namnet Berggren vid 1700-talets mitt.
Tidigt fick familjen gott anseende och gavs förtroendet att företräda trakten vid
bondeståndet i Sveriges Riksdag. Detta förtroende behölls från Gustav Wasas tid
till ståndsriksdagens upphörande 1866. Därmed är familjen Värmlands äldsta och med
kontinuitet företrädda familj vid Sveriges riksdag. En söt anekdot förtäljer om
när den förste familjemedlemmen kom till platsen för den nuvarande herrgårdens placering.
Denne person sjönk ner på en sten och njöt av den gudomliga utsikten över den långsträckta
sjön Saxen och bestämde sig för att här skulle han bygga ett familjesäte. ?Saxå
Sten? förvaras i en nisch under herrgårdens trädgårdstrappa och minner om en 500-årig
familjetradition.
Vid mitten av 1700-talet förvärvade Johan Olof Berggren femtioen 64-delar av hyttmarken
och blev därmed Saxå Bruks förste patron, ett franskt ord för en ägare. Under Berggrens
tid blomstrade bygden såväl ekonomiskt som kulturellt och familjen kom att sätta
stor prägel på den kringliggande trakten. Förutom det hus som idag benämns Saxå
Herrgård, tidigare benämnd Norra Herrgården, fanns Södra Herrgården och Mellangården.
Södra Herrgården flyttades till Hällefors 1918 och används fortfarande som brukshotell.
Saxå Herrgård består idag av ett corps de logi med två flyglar, kapell, sädesmagasin,
påfågelstall, smedja, kolhus, masugn samt Mellangården med magasin och smedja.
Kungligheter som gäster på Saxå Herrgård
Som kronprins gästade Gustaf III i början av september 1769 Saxå Herrgård i samband
med sin värmländska resa. Frukost intogs i syrenbersån med himlen slagen som valv
däröver. Bordet smyckades med ?Saxå Sten? och kröntes med ?Saxå Smörskål? vilken
skänkts av kronprinsens fader kung Adolf Fredrik till familjen Berggren som tack
för all omtanke vid kungaparets besök på Loka Brunn sommaren 1761. Föremålet är
en Kungsholmens glasskål med en knopp i form av en kunglig krona. Till denna skål
lät familjen Berggren beställa ett magnifikt silverfodral fyllt med deviser som
erinrade om kungaparets vistelse på Loka Brunn. Silverskålens skänklar pryds av
herr och fru Berggrens fysionomier.
Under 30-talet gästade Gustav V Saxå Herrgård i samband med jakt arrangerade av
den legendariske bruksdisponenten Torsten Wigelius på Hellefors Bruk.
I början av juni 1994 gästade kung Carl XVI Gustav och hans gemål drottning Silvia
Saxå Herrgård i samband med invigningen av Måltidens Hus. Kungaparet intog middag
i stora Rosa Salen i herrgårdens övervåning tillsammans med bland annat prinsessan
Christina och hennes make Tord Magnusson. Kungaparet övernattade i Hornrummet i
Södra Flygeln.
Litterära möten på Saxå Herrgård
Esaias Tegnér
I sin ungdom var nationalskalden Esaias Tegnér informator på Rämmens Herrgård några
mil nordväst om Saxån för att utbilda bland annat sin blivande fru Anna Myhrman.
Under denna tid gästade Tegnér familjen Berggren och intog middagar i den empiriskt
inredda matsalen.
Majorskan på Ekeby
Johan Berggrens barnbarn, tillika guddotter, Anna Wallmo växte upp på Saxån då hennes
mor tidigt gick bort från denna timliga tillvaro. Anna Wallmo kom med tiden att
bli en av de kraftfulla kvinnogestalter som inspirerade den sedermera ättlingen
Selma Lagerlöf till romanfiguren Majorskan på Ekeby. Selma Lagerlöf kom genom familjeband
att gästa Saxå under sina färder mellan Mårbacka och Stockholm. På Saxå Herrgård
förvaras fortfarande Anna Wallmos recept på biskopskaka, en typ av sockerkaka, samt
ett porträtt av Selma Lagerlöfs farfars fars bror, målad av Johan Berggrens son
på 1830-talet.
Herr Markurell i Wadköping
Carl Johan Yngström (1814-1907) gifte sig med Bernhard Berggrens dotter Lovisa (1833-1898).
Brukspatron Yngström ägde norra Saxå 1878-1906. Denne Berslagens okrönte konung
kom av författaren Hjalmar Bergman att bli förebilden för Herr Markurell.
Exotiska gäster på Saxå Herrgård
Det tyska rockbandet The Scorpions hade ett behov av några dagars vila och rekreation
i samband med en av sina Sverigeturnéer och vilade då ut i Norra Flygeln på Saxå
Herrgård. I samband med detta möte uppenbarade sig det legendariska gårdsspöket
Daniel och satte outplånliga spår i rockbandets ?Sverigebild?.
TV-program inspelade på Saxå Herrgård.
1992 Här är ditt kylskåp, med programledaren Jan-Boris Möller, SVT 2.
2005 Musikbussen. Tittarna får i musikserien möta människorna och miljön och framförallt
höra musiken från Sommarsverige. Inspelningen ägde rum på Saxå Herrgård den 7 Juli,
SVT 2.
2009 Antikdeckarna, med programledaren Pontus Silfverstolpe, TV4 +.
2010 Sottsliv, med programledaren Peder Lamm, TV8.
2011 Sommar med Ernst, med programledaren Ernst Kirschteiger
Programmet sänds varje torsdag under åtta veckor med början 30 juni klockan 20.00
på TV4.